Limhamns kyrka – Johannes Brahms – Ein deutsches Requiem

Söndag 5 nov, kl 15.00

Johannes Brahms – Ein deutsches Requiem
Solister: Ann-margreth Nyberg , sopran, Håkan Vramsmo, baryton.
Pianister: Jolanta och Per Henrik Johansson.

Ett Requiem är en dödsmässa.
För många är det ett stycke musik, som av en eller annan anledning fastnat i
en människas medvetande som någonting skönt, vackert, dramatiskt, mäktigt –
allt efter vilket Requiem som fastnat i vederbörandes medvetande.
Vi har sådana storslagna verk som Giuseppe Verdis Requiem, ett teatraliskt
storslaget verk, som sällan lämnar åhörare oberörda.
Vi har Mozarts Requiem, med den alldeles speciella tillkomsthistorien, där en
mystisk, maskerad man uppsökte Mozart och beställde en komposition.
Vi har Gabriel Faurés Requiem, som är mycket mildare i tonen än någon av de
nyss nämnda, bl.a. därför, att Fauré använt sig av en helt annan typ av orkester
och därmed åstadkommit den mildare tonen.
Gemensamt för dessa tre mycket olika Requier är att de är tonsättningar av texter
som ingår i den romerskt katolska kyrkans liturgi, där ”Dies irae” och skräcken
inför döden och domen lockat många tonsättare till kraftfulla, inte sällan rent av
brutala tonmålningar för stora ensembler.

Johannes Brahms’ ”Ein deutsches Requiem” är ett helt annat slags dödsmässa.
Skräcken inför döden och domen är borta. Istället talar Brahms tröstande om för
mänskligheten, att ”allt kött är såsom gräs och all dess härlighet som gräsets
blomster; gräset torkar bort och blomstret faller av. — Men Herrens ord förbliver
evinnerligen. Ja, Herrens förlossade skola vända tillbaka till Sion med jubel —
sorg och suckan skola fly bort”.
Det är Brahms’ medlidande med de sörjande och hans egna absoluta förvissning
om en evig salighet som genomsyrar verket
Här finns den fjärde satsen – ”Huru ljuvliga äro icke dina boningar, Herre Sebaot”
Psaltaren 84, verserna 2,3 och 5. I den sjätte satsen finns Paulus-orden som talar
om att ”Då skall det fullbordas, som står skrivet: Döden är uppslukad och seger är
vunnen. Du död, var är din seger? Du död, var är din udd?”
Den avslutande satsen sammanfattar Ein deutsches Requiem med orden: ”Saliga
de döda, som dö i Herren härefter. Ja, säger Anden, de skola få vila sig från sitt arbete,
ty deras gärningar följa dem.”

Ein deutsches Requiem (Ett tyskt Requiem) förekommer oftast som ett storslaget
verk med många medverkande i körer och orkestrar, men Brahms har själv svarat
för ”London-versionen”, där verket har möjlighet att framföras i sammanhang, där
(kyrko-)rummen eller de vokala och instrumentala resurserna inte är så stora.
Denna London-version kommer den 5 november, söndagen efter Alla Helgons dag,
att framföras i Limhamns kyrka av Malmö Kammarkör, solisterna Ann-margreth Nyberg och Håkan Vramsmo samt pianisterna Jolanta och Per Henrik Johansson. Dirigent är
Dan-Olof Stenlund.
Framförandet äger rum kl. 15.00