Historik

 

BŒde i musikens och kristendomens historia har sŒ genomgripande fšrŠndringar intrŠffat sedan Bachs tid att man mŒste hŠpna šver att Matteuspassionen Šnnu efter tvŒ och ett halvt Œrhundrade besitter en sŒ mŠrklig kraft att trŠnga in i lyssnaren och fŒ honom eller henne att uppleva Jesu lidandesdrama som ett skeende hŠr och nu. Hur Leipzigborna tog emot verket nŠr de fick hšra det i LŒngfredagens hšgmŠssa Ð fšrsta gŒngen 1727 och dŠrefter ytterligare Œtminstone tre gŒnger fram till 1742 Ð vet vi inte mycket om, men somliga sŠgs ha tagit anstšt av musiken, eftersom sŠrskilt ariorna gav opassande associationer till operans vŠrldslighet. Fšrst hundra Œr senare bšrjade fšrstŒelsen fšr verkets vŠrde att spridas sedan Felix Mendelssohn i den frambrytande romantikens historievurmande anda vŒgat sig pŒ det djŠrva fšretaget att lyfta fram Matteuspassionen ur arkivens gšmmor vid ett framfšrande av Œtminstone vŠsentliga delar av verket i Berlin 1829.

   Sedan Mendelssohns tid har sŠttet att gestalta musiken kommit att skifta i sŒ mŒnga avseenden att man nŠstan mŒste tala om en rad olika Matteuspassioner. NŠr verket fšrsta gŒngen framfšrdes i Sverige Ð det skedde Œr 1890 under ledning av Andreas HallŽn- var det en typisk 1800-talsversion, bl a i frŒga om de mycket omfattande strykningarna, sŠrskilt i andra avdelningen. Numera finns en helt annan beredskap att uppleva verket i dess helhet. Goda utgŒvor av partituret har gjorts och forskarna har ocksŒ tagit fram mycken kunskap om hur Bach mŒste ha tŠnkt sig att notbilden skulle omvandlas i klingande form. €ndŒ mŒste varje dirigent ta sjŠlvstŠndig stŠllning till frŒgan hur lŒngt han eller hon vill gŒ i riktning mot det uppfšrandepraktiskt och stilhistoriskt originaltrogna. €nda fram till detta utopiska mŒl kan ingen nŒ och ingen hŠvdar vŠl heller lŠngre att det skulle vara det enda legitima idealet fšr ett framfšrande. Att Bachs vŠldiga passion fšrmŒr fŠngsla ocksŒ nutida lyssnare beror i hšg grad pŒ dess dramaturgiska struktur som bygger pŒ det kontrasterande samspelet mellan tre skilda textskikt: evangelisten Matteus tvŒ tusen Œr gamla berŠttelse interpunkteras hela tiden av dels en 1700-talsdiktares uttryck fšr en gripen mŠnniskas reaktioner pŒ det berŠttade, dels strofer ur den lutherska psalmtraditionen med vilka fšrsamlingen (via kšren) formulerar sitt mottagande av det skakande budskapet.

   Fšrmedlingen av detta budskap Šr det centrala fšr Dan-Olof Stenlund, som under en lŒng fšljd av Œr bar upp passionstraditionen i Engelbrektskyrkan i Stockholm (den hade inletts 1923 av David hlŽn) och som 1978 bšrjade de Œrliga framfšrandena av Matteuspassionen i Malmš. Stenlund betraktar inte verket i fšrsta hand som ett enastŒende minnesmŠrke inom vŠsterlŠndsk musikkultur utan som levande, fšrkunnande kyrkomusik.

 

Folke Bohlin

Professor emeritus i Musikvetenskap
vid Lunds Universitet

(Ur JubileumsutgŒva 1978 Ð 2007)